märta

Jag sket i idrotten idag och åkte hem med 11.25 bussen, försökte påbörja krönikan men jag lade ner det ganska snabbt. Började skura hela badrummet så nu är det skinande rent, nu fattas det bara de där klisterlapparna som ska klistras över den där fula blå bården.
Jag solade lite solarium också, det är så härligt! Jag somnade, och vaknade när det var slut.

Ikväll ska jag, mamma, pärra, johanna och håkan käka på gk´s.
jag tror att det är för att johanna ska berätta att hon och håkan planerar att skaffa barn ;D
Jag kommer att missa idolfinalen.



Jag vill att du ska komma hit nästa helg, jag vet att du vill det med.
Snälla, kom och bo med mig, lev med mig, jag är tokig i dig!

Jag vet inte vad jag ska säga, du tog mig med storm redan från början.
Nu önskar jag bara att du kunde vara här och spendera julen med mig,
spendera livet med mig.

H.H

igår var jag och mamma på utvecklingssamtal med eva. Det gick bra, bra, bra. Jag hade bara G i ett ämne, matte, så jag är supernöjd. Hon frågade om det var något annat, jag berättade om att jag knappt har någon pappa, och att mamma är så mycket hos per-anders. Mamma skickade ut taggarna direkt, som även jag skulle gjort om jag var hon.
Men annars var det ett bra utvecklingssamtal.

Vi åkte på prix och handlade efteråt, vi köpte en mat och en plastgran. När vi stod på parkeringen hemma satt båda kvar i bilen, och båda tänkte på den ljuva doften av en riktig gran. Mamma bröt tystnaden och frågade om vi skulle åka och lämna tillbaka den, jag nickade.
Vi lagade mat tillsammans när vi kom hem, per-anders kom han också, vi tog några öl och tittade på Marie-Antionette.
det var tredje gången jag sett den på en vecka. Den är extra intressant eftersom vi läser om just barocken på kulturhistorian nu. Bra film.



Sitter och kikar runt på mobil och kamera nu, vill ha det i julklapp. Helst en fungerande kamera som jag kan ta med mig till Italien :D Någon som kan rekommendera något bra märke?

Syrran ringde och frågade om jag kunde vara barnvakt, och Milva vill att jag ska komma till henne på kalas. jag vet inte än hur jag ska göra. Antar att jag blir barnvakt.
Om inte annat är jag dösugen på att julpynta! byta gardiner och sånt kul. Tror dock att det är lite för tidigt, men nästa helg så måste jag väl få.

lalala, puss

jaha, det blev ingen spinning för mig idag.
Jag kom dit och ställde in cykeln och donade lite, sen var det några som inte hade några cyklar men som ändå  stod med. Så han ropade upp, och jag stod inte med :o det är väl den där virr-bengts fel kan jag tänka mig. Jag ringde och bokade i måndags, men näe, jag stod inte med.
Så uffe sa att jag måste gå, om det fanns lite mer stake i mig skulle jag vägrat att kliva av för att jag kan inte rå för att bengt inte skrivit upp mig, men jag gick hem och cyklade två mil på min cykel istället. HA!

Nu ska jag äta vindruvor och dega.

Idag tog jag det stora steget och kryssade i ett donationskort som jag alltid ska ha med mig.
jag ville donera, men inte till forskning.
Det är en del de inte får ta från min kropp, och det är mina ögon, de får ta allting annat, men inte mina ögon.
de är det finaste jag har. det känns som att det är det enda som är just jag.
Jag vill alltså med detta skona mina nära när jag dör genom att de ska slippa ta det beslutet åt mig.

Idag har jag också  varit på skolan. Jag och min kostymgrupp jobbade med att skissa en hel del och skriva ned vad som skulle köpas. På onsdag drar vi och Aseem och handlar detta på DaKapo i näsviken.
Vi var ner på stan och letade i 3 timmar efter rekvisita vi skulle behöva, vi hittade två grejer, en var trasig. kul.
Scenografin börjar också bli ganska klar, robert gjorde ett jätte bra jobb med att rigga ljuset idag.
Det är nu man börjar förstå att det faktiskt kommer att bli något stort av detta. Jag gillar Filippa (min roll)

Jag märkte idag, när jag såg dig. Att jag inte kände något för dig längre, det var en lugnande känsla...


Inatt fick jag mitt första sendrag någonsin, eller jag tror att det var ett sendrag.
det spände som fan i hålfoten i minst 6 sekunder innan det släppte.

Det händer inte så mycket intressant i mitt liv som är värt att skriva med.
Men kvällarna hemma hos Kristin är de bästa! Hon gör mina dagar. <3

Jag ska skärpa mig.

Idag bestämde jag mig för att börja äta igen efter 4 dagars fasta, jag blev dömätt av en potatis och lite sås.
Jag ska nog aldrig utsätta min kropp för något liknande igen.
Mamma berättade att när hon var yngre fastade hon i 21 dagar i sträck, sjukt!
Jag känner att detta var trots allt en bra erfarenhet, jag har fått en annan inställning til mat.
Förut var det mer att jag åt för att man ska äta, men nu kan jag njuta mer.

Lovet hitintills har varit slappt som fan, har vaknat runt 9 varje dag.
Har övningskört som en dåre, dags att skriva in sig på körskolan snart, känns ganska konstigt att behöva köra med någon annan än syrran, men det går nog bra.

Jag kan bli så jävla trött på mig själv. Alla tankar om att jag är för tjock eller liknande måste fösvinna!
Det är jobbigt att jämt tänka på vad man stoppar i sig, ibland är man faktiskt värd något litet extra, men då ska man behöva ha ångest över det istället. Jag skulle må bra av att släppa taget lite, bli lite mer av en livsnjutare.
För man lever ju faktiskt bara en gång.

Mamma har berättat att hon mår sämre. Jag vet inte vad jag ska säga. Hon säger att hennes ben skakar när hon går nerför trappor. Tänk om vi snart måste flytta för att hon inte klarar av trapporna. Lilla mamma.


Kristin får mig alltid på gott humör, hon är så bra.

Från att gå från allt till inget var ett ganska stort kliv och väldigt svårt.
Visst tänker jag på dig. Och saknar dig, det gör jag.
Men det händer bara vissa dagar, andra dagar kan du vara som bortflugen.
Det är dumt att sluta prata helt, det känns bara tillgjort.
Idag när du klev av bussen fick jag en impuls i magen som gjorde att jag ställde mig upp för att springa efter dig och krama dig och säga hur mycket du betyder för mig, men istället fortsatte jag kolla ut genom fönstret som om inget hänt.

Just nu är jag så jävla överfylld av en helvetes massa intryck.
Men det underliga är då att jag känner mig så tom
Jag vet inte vad jag vill med någonting längre, ingenting.
Jag får inte det jag behöver från någon.
Jag skulle nog må bra av att isolera mig.
Det ska bli så jävla skönt att åka till Göteborg nu i mer än en vecka.
Där kommer jag ha en massa tid att tänka på saker och ting, för det behövs.
Det behövs så in åt helvete.

Jag säger bara.
Solja Krapu

Det är två veckor kvar tills vi åker till Götet nu, mamma ringde och sa att Johanna inte ska med.
Jag blev ganska ledsen över det, jag träffar henne aldrig och ibland känns hon som en främling, även fast hon är min egen syster. Jag undrar om hon känner likdant.
Jag har alltid varit nära Carro, jag tror att det är för att vi är så lika.
Men Johanna är mellanbarnet och hon är inte alls som oss. Verken på sättet eller utséendemässigt.
Som ett svart får. Visst skulle jag vilja ha mer kontakt med henne, men jag vet bara inte hur.

Jag sprang runt kyrksjön när jag kommit hem, jag är glad att min kondition är bra igen.
När jag kom hem kom mamma bara några minuter efteråt, hon var tårögd.
Men gumman, har du tvättat allt? Det hade jag gjort, igår. Jag svarade ja. Hon kramade mig och berömde mig för att jag så duktig. Jag blev glad och nöjd över mig själv.

Ikväll övningskörde jag igen. Har gjort det tre dagar i rad nu.
Det blir bara roligare och lättare att köra bil ju mer man kör. Dragläget och starta i backe funkade idag.
Carro är verkligen den bästa av handledare, hon är lugn och uppfinningsrik.
Hon får mig att se en massa gående människor och trafikljus som inte finns, det är jättebra.
Jag körde på stora vägen, allt gick bra tills jag skulle svänga in på en grusväg, jag växlade ner på tvåan som hon sa, men jag glömde helt att bromsa, så jag sladdade in på vägen och blev skiträdd. Hua, det ska verkligen inte hända igen. Hur var det med kordinationen egentligen?


Pernilla var snygg idag. Jag kan komma på mig själv med att gå runt och titta på henne på skolan och fundera över hur snygg och fin och vacker och bäst hon är. Och jag blir alltid lika glad när jag kommer på att hon är min, min vackra kvinna. Jag är kär! ja så är det.

Festen började bra, jag drack mitt vin och kände mig lycklig och varm inombords.
Folk rullade in, inte så många man kände. Vi dansade och skrattade tills han kom inramlande.
Det kändes för en sekund som att jag svävade över alla andra, för att rädda mitt eget skinn kanske.
Jag kände igen honom väl, alldeles för väl. Jag började minnas den där gången när vi spela tv-spel i deras lägenhet på Kristineberg. Och att jag då inte hade någon aning om vad som pågick.
Han kompis presenterade sig, jag tog tag i Malin och sprang ut i trapphuset, jag berättade vad han hade gjort.
Jag letade febrilt efter Pernilla, jag hittade henne.
Mitt hjärta bankade hårt i mitt bröst och jag ville kräkas. Jag gick in igen, men gick fort in i köket i hopp om att han inte sett mig, det hade han inte. Jag började bli arg på mig själv vid det här laget, här står jag och trycker i ett kök på min kompis inflyttningsfest, han styr i denna sekund mitt liv.
Jag får lägga mig i Malins knä för att gråta, Pernilla ser jag inte skymten av på en lång stund.
Folk försöker få ut honom men han bara svarar tillbaka med ett Håll käften.
Till slut är han ute ur lägenheten, jag får syn på Mona som står i köket.
Jag kryper ihop i hennes famn och gråter som ett barn.
Efter det kändes att bättre, jag dansade och drack igen. Jag, Malin och Ylva gick ner på staoil en sväng.
Jag kom ut med en Mexikansk burrito i min hand. Malin fick den, sen gick vi tillbaka till lägenhetn atta hade däckat, jag fick tag i min väska och vi åkte hem.

Tack Mona och Malin

Jag kom att tänka på den där hösten när löven var lite sådär extra vackra, och luften var sådär ljum.
Jag och mamma bodde i en 4 på Hantverkargatan här i Ljusdal, anledningen till att vi hade en 4 var att min storasyster nyss flyttat ut, ändå hade jag det där minsta rummet innanför köket, det var blått.
Jag trivdes mycket bra i mitt rum, jag gillade utsikten över gården, den där gigantiska gräsmattan.
Ibland kunde jag sätta mig vid mitt fönster och bara kika på folk i andra fönster.
Det var en gammal dam som kom ut samma tidpunkt varje dag för att köpa tidningen, men det är inte henne jag kom att tänka på först. Det som jag minns mest var att jag kikade ofta in hos ett gaypar som bodde på nedersta våningen.
Jag kunde sitta länga och titta på de, jag fann de bara intressanta. En helt ny livssti som jag kunde ha en inblick i, utan att de visste något.
Ut i köket för att hämta vatten, slå på kaffebryggaren, sätta sig framför tv:n smeka handen.
Eller inget mer jag fick se, jag tror egentligen inte jag ville se mer heller. Men jag minns att de bytte lakan ganska ofta.
De hjälptes åt förstås, starka män som bäddar sängen tillsammans, som om inget hade hänt.
Vi hade ett osynligt band emellan oss, jag och de.
Jag saknar den hösten.

All denna beröring som alla så försiktigt suktar efter. Kanske är det bara vädret, men jag vill hela tiden vara nära.
Dig och dig och dig, bara en snudd på armen, och sen borta.

Hon kom in i mitt rum helt tyst, utan att tända lampan.
Hon viskade mitt namn och jag minns att jag mumlade något.
Hon såg att jag låg i sängen och försökte sova, men ändå satte hon sig på min sängkant.
Hon ursäktade lite argsint det stökiga köket, hon hade väl sett mina små försök till ordning.
Bara rätta till duken, torka bort brödsmulorna från bordet, hälla upp diskvatten.
Jag mumlar att det är okej, sedan frågar hon om mormor och morfar ska sova här en natt,
jag svarar nej, hon hade nog redan räknat med det svaret och instämmer att det var en dålig idé.
Sedan börjar hon berätta om de där skuldkänslorna hon har, att hon inte är hemma så ofta,
att vi nästan aldrig umgås bara hon och jag. Hon säger att det inte är för att hon inte vill spendera tid med sin dotter, att hon bara vill räcka till, till alla. Jag gråter, tyst, tyst. Hon märker det inte.
Egentligen vill jag bara hoppa upp i hennes famn och ligga där och gråta och skaka i takt med hennes andetag.
Jag vill bara berätta hur det är, att jag brukar gråta mig till sömns ibland för att jag saknar att hon skramlar i köket om kvällarna. Skrammel, skrammel, klirr, klirr, KABOM.
Men istället ligger jag där med ryggen mot henne och mumlar att det inte gör något.
Hon smekar mig över håret och stryker mig över min nakna rygg, tyst, tyst i mörkret.
Jag älskar dig Martina, det vet du väl?

Har legat på norde hela förmiddagen, läst lite, lyssnat på musik och bara njutit av solen.
Joel kom förbi en stund, han hade hamnat i bråk igår och blivit av med ca 2 dreads.
Runt 3 åkte jag hem och när jag stod i duschen upptäckte jag dem, fräknarna.
Jag kan fan inte gå ut utan att de bara ploppar upp.
Plopp, plopp.
Ibland brukar jag sitta och titta på en fläck på t.ex armen, för att se när de kommer men det funkar aldrig.
Äh, I´m pretty liksom.

Ikväll ska jag hänka på Paprit till Bjuråkersstämman, kan bli skoj.
Så jag ska dra till dellan snart.
Hare gött i sola <3

Vilken sommar vi har haft, regn ena dagen, mulet den andra.
Jag hoppas verkligen att det börjar ordna upp sig framåt augusti iallafall, då blir det Urkult
och tre veckor semester som jag förhoppningsvis kommer att tillbringa med Pernilla.
På tal om Urkult, schysst att Akademien spelar där, så man får lite valuta för pengarna ;d
Ska bränna lite skivor som jag och Joel kan ha i bilen på väg upp. Röj.

Men vilken saknad! Jag tror seriöst att jag inte har saknat en människa som jag saknar henne nu.
Fast en sommar när jag var liten och var hos mormor och morfar på Resö när han sa en massa dumma saker så längtade jag hem till mamma så väldans mycket.
Men Pernilla, älskade Pernilla.
Det är sjukt hur mycket jag bara önskar att du bara var hemma nu.
Och GulliKristin, du är också sjukt saknad! Men jag kan garantera att du inte kommer att vara ensam när du är hemma <3

Sommarjobb på Källbacka Gruppboende 16/7-3/8 Det kan bli riktigt intressant vill jag lova.
Jag återkommer mer om det.

Jag har försökt att dokumentera det mesta jag gjort i sommar på senapsgul.bilddagboken.se
så om du är riktigt nyfiken på vad jag pysslar med om dagarna kan du kika in där en sväng.




Nu ska jag ut och rasta mina stavar.

Over´n out

party, party.
sitter hemma hos Per-Anders i bobygda och dricker grogg, jag saknar Pernilla som ett as.
Ge mig henne nu!

För övrigt vill mamma att vi ska flytta hit, hon sa det igår och jag har tänkt på det en hel del.
Jag hatade henne när hon sa det förut men nu känns det inte så farligt, jobbigt att ta sig ner till ede och sånt men annars skulle det nog funka bra, får en vind för mig själv, som vi antagligen kommer att inreda inom en snart framtid.
Men det är inte vinden som lockar mest, utan det är att för en gång skull, på väldigt länge kunna känna att jag har en familj, folk som är hemma och pratar, bråkar och är sociala med mig.
Jag är trött på att vara ensam. Mamma är ju ändå här hela tiden.

OM jag nu flyttar hit ska jag ta kontakt med någon som äger hästar som jag kan få rida på,
det var så länge sen sist. Jag red en del när jag var liten men det har bara blivit mindre och mindre.
Jag skulle älska att ta en tur i skogarna häromkring.
Eftersom jag alltid har älskat skogen är detta den perfekta platsen, här finns det i praktiskt taget bara skog, och ängar.

Men vi vet ju inte riktigt hur det blir, har ju dansen i ljusdal, också tränar jag i hudiksvall så det kanske är bra att bo i mitten. Jag ska fundera på det mer. Vi har ju tapetserat och målat om hemma i lägenheten nu, känns bara dumt att flytta ifrån det nu. Men bara att få känna samhörighet med människor skulle kännas skönt nu.


Nu är det ca 12 dagar kvar tills jag blir Moster Martina, softish!
Puss.

Vill du vara så god att påminna dig att jag sagt att jag för en saks skull ämnade hålla af dig så länge jag lefver.
Det kommer jag ock att göra, du kan tyvärr lita så tryggt på mig, att du inte ens behöfver anstränga dig för att hålla mig kvar och det skulle ändå vara roligt om någon ville göra, men själfva bruset kommer att gå af champagnen ändå.
Ingen makt på jorden kan hjälpa det.
S. 16 ur "Du lär mig att bli fri"



Man kan tycka att det är ganska lustigt att någon ägnar sina lediga stunder åt att läsa en massa brev som Selma Lagerlöf skrev till sin kärlek Sophie Elkan. Men jag älskar det.
Jag kan låta mig slungas in i deras privatliv, i deras privata brev till varandra och jag kan inte sluta älska sättet som Selma skriver på, det där gamla, dyrbara. För en gång skull känns alla ord äkta.
Hon velar fram och tillbaka och försöker intala sig själv, och Sophie, att det bara är en liten förälskelse, och flyr. Men hon kommer alltid tillbaka till Sophie.
Jag älskar Selma <3

Idag har det varit en ganska bra dag (:
Hade teater med mona idag, hon är skitmysig!
Redovisade också Kvinnornas liv i Athen på historian,
jag pratade nog väldigt mycket, hoppas att det jag sa hade något med varandra att göra.

Dansträning idag, var ett tag sen jag dansade nu.
Det är för att jag inte tål min grupp. Ska verkligen försöka
komma överens med dem. Vi har ju iaf något gemensamt.

Nu är det snart lov..igen ;b
Men det ska bli skönt, ska försöka packa det mesta i lägenheten,
och ha det viktigaste framme.

Ja, nuförtiden är jag kär på heltid (:
Pernilla is teh shiat <3

Jag vet inte riktigt hur allt gick till men nu pirrar det i hela min kropp,
det är som om tusentals fjärilar busar omkring i hela kroppen.
busbusbusbusbusbusbusbus
Och jag vet inte riktigt hur du kom in i mitt liv heller,
en dag så fanns du bara där och sedan den dagen har jag
gått runt och varit helt makalöst megaglad (:
Folk får säga vad dem vill, jag är tokig i dig <3

Pernilla <3 Martina

Mjau, you make my day <3

Om ca 45 dagar flyttar jag hem.
Det kommer att bli skumt men förbannat skönt!
Mamma har lovat mig att vi ska tapetsera om i mitt rum,
brunt, med en fondvägg.
Då ska jag rigga upp min vinylspelare också.
Softish.

Kände lite på våran kommande pjäs idag.
Jag fick rollen som Stoppskylt.
Det låter kanske inte mycket för världen,
men stoppskylten är bra.
Jag är ganska nöjd faktiskt, gruppen är också bra.
Den kan nog bli bra tror jag.


På fredag ska vi tydligen dansa på Stenhamre när det är Open Jam.
Ser verkligen inte fram emot det.
Kanske för att jag hyser agg mot dem nya i min grupp.
Inte för att dem är dåliga dansare, men det är det att vissa av dem
har en kass attityd. Fy skäms på er!
Blir antagligen deras Street, Christina Aguilera - Ain´t no other man
och kanske våran tävlingsdans.
Hoppas på att det bara blir deras street så jag slipper åka dit
övehuvudtaget. Då blir det Partaj (:

Peace




Btw, är elitdagen imorgon.
13/3- 07
1337.