märta

Vill du vara så god att påminna dig att jag sagt att jag för en saks skull ämnade hålla af dig så länge jag lefver.
Det kommer jag ock att göra, du kan tyvärr lita så tryggt på mig, att du inte ens behöfver anstränga dig för att hålla mig kvar och det skulle ändå vara roligt om någon ville göra, men själfva bruset kommer att gå af champagnen ändå.
Ingen makt på jorden kan hjälpa det.
S. 16 ur "Du lär mig att bli fri"



Man kan tycka att det är ganska lustigt att någon ägnar sina lediga stunder åt att läsa en massa brev som Selma Lagerlöf skrev till sin kärlek Sophie Elkan. Men jag älskar det.
Jag kan låta mig slungas in i deras privatliv, i deras privata brev till varandra och jag kan inte sluta älska sättet som Selma skriver på, det där gamla, dyrbara. För en gång skull känns alla ord äkta.
Hon velar fram och tillbaka och försöker intala sig själv, och Sophie, att det bara är en liten förälskelse, och flyr. Men hon kommer alltid tillbaka till Sophie.
Jag älskar Selma <3