märta

igår var jag och mamma på utvecklingssamtal med eva. Det gick bra, bra, bra. Jag hade bara G i ett ämne, matte, så jag är supernöjd. Hon frågade om det var något annat, jag berättade om att jag knappt har någon pappa, och att mamma är så mycket hos per-anders. Mamma skickade ut taggarna direkt, som även jag skulle gjort om jag var hon.
Men annars var det ett bra utvecklingssamtal.

Vi åkte på prix och handlade efteråt, vi köpte en mat och en plastgran. När vi stod på parkeringen hemma satt båda kvar i bilen, och båda tänkte på den ljuva doften av en riktig gran. Mamma bröt tystnaden och frågade om vi skulle åka och lämna tillbaka den, jag nickade.
Vi lagade mat tillsammans när vi kom hem, per-anders kom han också, vi tog några öl och tittade på Marie-Antionette.
det var tredje gången jag sett den på en vecka. Den är extra intressant eftersom vi läser om just barocken på kulturhistorian nu. Bra film.



Sitter och kikar runt på mobil och kamera nu, vill ha det i julklapp. Helst en fungerande kamera som jag kan ta med mig till Italien :D Någon som kan rekommendera något bra märke?

Syrran ringde och frågade om jag kunde vara barnvakt, och Milva vill att jag ska komma till henne på kalas. jag vet inte än hur jag ska göra. Antar att jag blir barnvakt.
Om inte annat är jag dösugen på att julpynta! byta gardiner och sånt kul. Tror dock att det är lite för tidigt, men nästa helg så måste jag väl få.

lalala, puss

jaha, det blev ingen spinning för mig idag.
Jag kom dit och ställde in cykeln och donade lite, sen var det några som inte hade några cyklar men som ändå  stod med. Så han ropade upp, och jag stod inte med :o det är väl den där virr-bengts fel kan jag tänka mig. Jag ringde och bokade i måndags, men näe, jag stod inte med.
Så uffe sa att jag måste gå, om det fanns lite mer stake i mig skulle jag vägrat att kliva av för att jag kan inte rå för att bengt inte skrivit upp mig, men jag gick hem och cyklade två mil på min cykel istället. HA!

Nu ska jag äta vindruvor och dega.

Idag tog jag det stora steget och kryssade i ett donationskort som jag alltid ska ha med mig.
jag ville donera, men inte till forskning.
Det är en del de inte får ta från min kropp, och det är mina ögon, de får ta allting annat, men inte mina ögon.
de är det finaste jag har. det känns som att det är det enda som är just jag.
Jag vill alltså med detta skona mina nära när jag dör genom att de ska slippa ta det beslutet åt mig.

Idag har jag också  varit på skolan. Jag och min kostymgrupp jobbade med att skissa en hel del och skriva ned vad som skulle köpas. På onsdag drar vi och Aseem och handlar detta på DaKapo i näsviken.
Vi var ner på stan och letade i 3 timmar efter rekvisita vi skulle behöva, vi hittade två grejer, en var trasig. kul.
Scenografin börjar också bli ganska klar, robert gjorde ett jätte bra jobb med att rigga ljuset idag.
Det är nu man börjar förstå att det faktiskt kommer att bli något stort av detta. Jag gillar Filippa (min roll)

Jag märkte idag, när jag såg dig. Att jag inte kände något för dig längre, det var en lugnande känsla...


Inatt fick jag mitt första sendrag någonsin, eller jag tror att det var ett sendrag.
det spände som fan i hålfoten i minst 6 sekunder innan det släppte.

Det händer inte så mycket intressant i mitt liv som är värt att skriva med.
Men kvällarna hemma hos Kristin är de bästa! Hon gör mina dagar. <3

Jag ska skärpa mig.

Idag bestämde jag mig för att börja äta igen efter 4 dagars fasta, jag blev dömätt av en potatis och lite sås.
Jag ska nog aldrig utsätta min kropp för något liknande igen.
Mamma berättade att när hon var yngre fastade hon i 21 dagar i sträck, sjukt!
Jag känner att detta var trots allt en bra erfarenhet, jag har fått en annan inställning til mat.
Förut var det mer att jag åt för att man ska äta, men nu kan jag njuta mer.

Lovet hitintills har varit slappt som fan, har vaknat runt 9 varje dag.
Har övningskört som en dåre, dags att skriva in sig på körskolan snart, känns ganska konstigt att behöva köra med någon annan än syrran, men det går nog bra.

Jag kan bli så jävla trött på mig själv. Alla tankar om att jag är för tjock eller liknande måste fösvinna!
Det är jobbigt att jämt tänka på vad man stoppar i sig, ibland är man faktiskt värd något litet extra, men då ska man behöva ha ångest över det istället. Jag skulle må bra av att släppa taget lite, bli lite mer av en livsnjutare.
För man lever ju faktiskt bara en gång.

Mamma har berättat att hon mår sämre. Jag vet inte vad jag ska säga. Hon säger att hennes ben skakar när hon går nerför trappor. Tänk om vi snart måste flytta för att hon inte klarar av trapporna. Lilla mamma.


Kristin får mig alltid på gott humör, hon är så bra.