märta

Jag har fått en hemläxa på pumpen. att lära mig en bicepslåt på Bodypump 65.
Just nu kan jag den, men om ca 40 min när jag står där uppe själv kommer jag att glömma allting och ingen kommer vilja att jag ska bli instruktör. äsch. det blir bra.

Imorgon kommer Erik hem igen och jag kan knappt bärga mig!
Men jag kommer säkert att behöva sitta och plugga ändå för kulturhistorian ska vara klar på fredag.
Hujedamej.

dags att bege sig. Hare gött

I lördagskväll runt 9 tiden ringde carro, hon berättade att hon åkt förbi pappas hus och sett att det var tomt i fönstren.
Så hon ringde Johanna som kom och hämtade mig och vi i vår tur hämtade Carro. Erik var också med. Jag var måttligt nervös eftersom jag inte haft någon kontakt med honom det senaste halvåret, förutom ett sms jag fick på nyårsafton som gjorde att jag grät in år 2008. Hursomhelst.
Alla var väl nervösa. eller allra minst Carro som var en aning berusad, jag skakade på vägen dit.
När vi öppnade dörren in så såg vi till vår stora fasa att allt var tomt.
Det fanns ingenting kvar i huset förutom en liten tv, en säng på golvet och en trappstege. Boba låg i sängen och slickade sig. Jag viste inte vart jag skulle ta vägen, vart är alla mina grejer? vart är mitt hem?
Carro blev rasande och rusade in och frågade vad fan han höll på med. han sa att han skulle flytta till värmland.
Jag skakade mer nu och insåg att min pappa snart kommer att vara fullkomligt borta. Tanken gjorde mig tårögd.
Carro frågade också varför han inte sagt nåt? här har han inte hört av sig på ett halvår också sen tänker han flytta utan att berätta nåt. Johanna rusade ut till Erik i bilen och Carro bara skrek. Pappa mumlade och sa som vanligt "ja, jo" Och jag, jag bara stod där och önskade att jag drömde. Helt knäpptyst stirrande ner i golvet.
Jag minns att han frågade varför jag kuggade mig, jag röck på axlarna.
Och helt plötsligt stod vi på gräsmattan, Carro hade slagit igen dörren med ett dån. Jag grät mycket nu. Hon ställde sig bredvid mig och frågade om det var något jag ville ha sagt, vi stod där ett bra tag och sen gick vi in igen.
Jag gick rakt emot honom och satte mig på soffkanten. "Jag vet inte vad mina systrar tycker, men jag vet, att jag behöver en pappa och jag behöver dig" Han tittade inte ens på mig, bara på hockey.
Carro skrek ännu mer och jag kände mig mer övergiven än någonsin. Jag gick ut i hallen och gjorde mig beredd att gå men de kom efter. Jag började skrika åt honom som ska vara min pappa.
Jag skrek att jag känner mig väldigt oälskad och något om att han måste vara hjärntvättad. Sedan, efter beordran av Carro kramade han mig. Han kramade mig två gånger och jag tittade in i hans ögon och såg pappa.
Vi gick ut till Johanna och han sa till oss alla att han inte vill att det ska vara såhär. Han kramade Johanna och Carro och så sa han att han skulle ringa imorgon så kunde jag få hämta mina grejer. Vi åkte hem och jag kände en liten känsla av lättnad.

Nästa morgon ringde han och sa att han var hemma. Vi tog med oss Carro, Fredrik och Alvin och for dit.
Han hade proppat in alla grejer i ett rum och vi började att gå igenom. Han sa att han inte ville ha någonting själv. Först tog vi de stora sakerna, Carro tog den stora gröna soffan och kökssoffan, även två sängar. Jag själv tog lampan i vardagsrummet, dubbelsänggaveln, köksbordet + fyra stolar, boxern, dvd:n, assistenten och en stor blå fjällrävenvandringsryggsäck. Det var hemskt att gå igenom lådorna, bitarna av ens liv. Vi slängde det mesta, ingen av oss orkade göra något annat. Och pappa bara yrade runt och Alvin bara ramlade.
Johanna kom och sa att hon inte ville ha något.
Efter fem timmar var vi klara, jag hade fyllt en släpvagn. Jag hittade till min stora förtjusning mitt gamla nintendo 8-bit tv-spel. Vi lämnade pappa och sa att vi kom igen om två veckor för att hämta lite andra saker.

Allt känns bara väldigt omtumlande. Pappa flyttar till Värmland och jag kommer troligtvis kanske träffa honom vartannat år.
Jag är jävligt glad att jag har mina syskon, mamma och Erik.
Åh, Erik, du är så underbar. Du vill mig allt gott. Snart ska vi flytta ihop och bilda bo. Jag känner mig redo för det. Och snart skaffa oss en egen familj.

Pappa. Pappa Ove. Du har alltid varit den bästa pappan jag har vetat av, jag har alltid försvarat dig om mamma sagt nåt dumt om dig. Jag har blivit buren och matad av dig. Och det är klart jag älskar dig. Men ingenting kommer att bli som förut. Jag önskar nu att du kan slå dig ner med Britt-marie och vara lycklig.

nu känns det som om jag aldrig kommer att bli klar med pjäsen till den 29/5.
Det har alltid känts så långt borta, men nu är det väldrigt nära. Jag måste åka till bobygda för att hämta lite grejor och fixa kostym till mig. Men jag fixar det nog.

Den 31 åker jag och erik på kryssning med mamma och pärra och en massa andra folk. Mamma blir nämligen 50 den 1. Det ska bli dökul :)

Ikväll tog jag bilen och drog till delsbo och Säcken. Hittade 4 linnen, en kjol som var hög i midjan och ett par brottarkängor. Härligt! Men nu är det Grey´s Anatomy föfan.
Puss

Nu var det dags igen. Det var väl när Elin skrev att jag måste vara den sämsta bloggaren i Sverige, som jag kom på att det måste bli en ändring på det!

Ja, vad har nu hänt i mitt liv sen sist?
jag har gått och blivit förälskad, på riktigt!
Och jag känner att jag skulle kunna tillbringa resten av mitt liv med honom,
flytta ihop, skaffa barn och sen bosätta oss ute på landet som bönder.
Oj oj Erik! Du är för bra för att vara sann och jag älskar dig högt!

Jag har också, äntligen, tagit körkort. Jag var nervös så jag skakade på uppkörningen men jag lyckades ändå.
Tog bilen en sväng igår, jag och mamma for och köpte mjukglass. Nu fattas bara städningen av Golfen, och en fräsch skiva med härliga sommarlåtar.

Men annars har det inte skett några större förändringar.
Ikväll ska jag gå till kristin för att kika på desperate. Alla som såg förra avsnittet vet att det inte går att missa idag.
Spännande!
Nu måste jag plugga kulturhistoria.

PS. en liten instickare bara. Treorna var superbra idag! Ni måste bara se en midsommarnattsdröm. Jag blev riktigt positivt överraskad!

okej, jag tror att min mamma tror att jag lider av någon slags ätstörning.
Dels för att hon hörde mig kräkas en gång efter jag ätit en massa godis (jag mådde skitilla!)
Och dels för att hon inte ser att något försvinner i kylskåpet (kika i skafferiet istället, så mycket havregrynsgröt jag proppar i mig) så ja. Kul.

Jag har kommit på att jag inte är emot fettsugning. Varför dra med sig en massa fett när man kan suga bort det för en slant? själv skulle jag mer än gärna vilja fettsuga mina innerlår, sådeså. Men jag är nog bara lat.

Jag saknar C-A mycket mera mest!
Han skrev idag att han gillade när det var stökigt, kors i taket.
Men jag är fett sugen på att dra tillbaka i sommar, Erika är säkert på.
Då kan vi hälsa på louise och kanske få ett rum lite billigare på hennes vandrarhem

Nej nu får det vara nog.
Dags att slänga sig i säng.
CIAO

okej, min första körlektion av två för dagen är avklarad, och jag måste erkänna att det kändes som att köra någon helt annan farkost än just en bil, men det ä bara att vänja sig att bilen drar även fast man inte rör något, hujedamej.
13.00 är den andra lektionen.
Och självklart är mina krav på mig själv skyhöga. Jag vill kunna precis allt på en gång.
Ska ta mig en kopp te nu och läsa körkortsboken. Ciao.

Amäh! vet ni vad jag fick se nyss när jag skulle göra min vanliga salladsdressing?
Att min olivolja är ifrån LUCCA!
Jag har fyfan haft den skitlänge, och nu ser jag det.
Snacka om tecken!
jag kommer att återvända, det känner jag..

Nu är jag hemma, det känns jävligt skönt, men jag måste säga att jag längtar tillbaka!
Det fanns så mycket som var bra; vädret, pastan, Carlo-Andrea (<3), Chiara och hennes familj, osten, Florens. Jag kan räkna upp hur mycket som helst..så italien är verkligen ett ställe jag skulle vilja återvända till, kanske t.o.m kunna flytta till. Kanske inte just byn vi var i, Lucca. Men jag gillade Toscana.

Jag har skrivit kanske 10 A4 sidor om min vistelse i Toscana som jag tänker publicera inom en snar framtid, så håll utkik vettja.
Igår åt jag tortellini, tomatsås och riven parmesanost, vadå Italien-nörd?

Jag sitter och skriver med Carlo-Andrea på msn nu, han suger på engelska men jag saknar honom! När vi var på stationen i Lucca för att ta farväl kikade jag mig bakom axeln många gånger för att se om han var där, men icke. Jag hade hoppas på att han skulle stå där och spela en truddelutt på fiolen och be mig att stanna, som på film.
Jag kanske åker dit en sväng i sommar.





Jag är lite smått skitnerös inför min första körlektion imorgon. Intensivkurs. Men jag hoppas på det bästa.
Om en månad, typ, kommer Chiara! wiiieho!

Hur ska detta gå egentligen? Jag får ingen rätsida på min packning över huvud taget!
Kläder ligger utspridda över hela golvet på mitt rum och tvättmaskinen går varm.
WAAAAAAAAAAAH! kan ni fatta eller?! Italien föfan. ITALY, Stövellandet!
Ska bli så kul att få träffa Chiara och hennes familj :)
Ja, iaf. Jag har burit ner en väska från vinden, ska försöka ta med mig det jag bara verkligen behöver.
Hujedamej, hur ska detta gå?

Fysträning ikväll <3

Jag är förälskad, helt betagen, betuttad.
Vilken serie! Jag grät och skrattade på samma gång.



Jag vill flytta ut till skärgården på sommaren, jag skulle trivas där. Vid havet.
Jag vill gå där på klipporna i vita tunna tunikor och bruna ben med vinden i mitt hår.
Ha en liten vit stuga med blå knutar och en stor rabatt med örter och grönsaker.
Jag skulle plantera äppelträd och blommor överallt, sen skulle jag ligga där och rensa ogräs.
Jordgubbar smultron, hallon.
Ett kvällsdopp och sen krypa ner och lyssna på havets kluckande.
Då är jag nöjd.


Jag provade nyss ett te jag fick av frida; rabarber och grädde <3

Lika bra att släppa taget om dig nu, det säger alla.
Speciellt mamma, hon är nog jättetrött på att se mig så besviken varje helg, just efter jag fått det där sms:et,
det fruktade.
Och jag är så blåögd. Jag bara hänger mig fast, klänger och sliter, för jag vill ha dig, jag behöver dig.
Jag känner mig även ganska lurad. Fast jag borde inte öppna mig för människor som jag gör.
bara någon visar minsta intresse så blir jag en öppen bok. Dra ut mina sidor bara. Bränn dem, eller riv de i små bitar och gör fina små högar bara. Ta allt jag har och gör det sedan till ditt eget, för det är så jag känner nu, jag har inget eget längre.
Du har tagit allt och gjort till ditt. Och här sitter jag, lilla blåögda jag, och väntar på dig.
Tom.
Men anledningen till att jag inte kan släppa dig är att vi verkar ha så mycket gemensamt, vi skulle kunna förgylla varandras vardag. Jag trodde att du var mer mogen än vad du är, eller jag önskade. Och den respekten du gav mig, satte mig på en fin, hög pedistal, men du bara hugger av benen bit för bit tills pedistalen har förvandlats till en liten, obetydlig stubbe.
Och samtalen där vi planerade vår framtid, grundligt. Men jag sa redan i början att planerar man en massa blir man bara besviken om allt skiter sig. Men du bara fortsatte, och jag hängde på. Alla resor vi skulle på, se världen tillsammans. Flytta ihop, ha ett mysigt hus med kakelugn...och jag bara hängde på, förblindad.
Men snälla du, hur blev det? Vart gick det fel? Ibland önskar jag att vi aldrig träffats. Ibland önskar jag att vi skulle träffats mer.
Men jag väntar, som en liten hund på sin husse. Lika blåögd som alltid.

Nu har Hans åkt, jättetråkigt måste jag säga. Jag hoppas verkligen att vi träffas i helgen igen.

Han ringde på torsdag natt och sa att han var utanför mitt hus nu, hjärtat höll på att hoppa ur bröstet på mig.
Men innan jag hann tänka stod jag där i hans armar.
Han såg väl ut ungefär som jag hade föreställt mig, lite avlångare ansikte bara. Söt!
Vi gick upp och han fick gå husasyn, han älskade lägenheten.
Vi kikade på Donnie Darko nedbäddade i soffan, härligt!
Jag somnade i hans armar runt 5 tiden.

På fredagen käkade vi en brakfrukost, efter det gick vi ut och kikade på köpingen.
Åkte till tallåsen för att visa vart jag är uppväxt o.s.v, senare åkte vi åt Hennan hållet och tappade bort oss kring Laforsen, men det var en mysig biltur.
Vi lagade mat och tittade på "Reine och Mimmi i fjällen" sen "The Holiday" och självklart började jag böla.
Somnade även i natt, i hans armar.

Det har jättemysigt hela tiden och jag är förtjust (:

Jahapp, nytt år, nya möjligheter.

Nyårsafton var en bra kväll, fram tills jag tappade kontrollen över mitt alkoholintag. jag blev skitpackad och började det nya året med tårar, jippie.
Tack som fan Lisa för att du lyssnade på mig och tog hand om mig
Jag och Smulan vann tipsrundan!
Jag pratade även med Hans, han var ute och åkte bla i Ljusdal, Färila, Kårböle, Sveg :O
Men på fredag kommer han och jag han inte förstå det, snart kommer nervositeten.
Jag är så jävla lycklig! japp, det är jag!
Någon skjutsade mig till Ljusdal och jag kom hem helskinnad, där grät jag mer.
Jag ringde Hans och han tröstade mig, han är toppen.

Jag hade några nyårslöften: Jag ska försöka fråga om hjälp och inte göra allt själv, för jag vet att om jag inte gör det bryter jag ihop. Jag ska försöka lugna ner mig och inte pressa mig hela tiden. Försöka låta det vara lite stökigt, om det nu händer.

Idag har jag spytt mellan 7 och 10 gånger, somnat vid köksbordet, sovit fram till kvart över tre, druckit en liter mjölk.
Jag har aldrig varit så bakis, hualigen.

Amen föfan, god fortsättning på er!

Fattar du inte att du förvirrar mig?
Fattar du inte att det är Dig jag vill ha.
Dummer!

Jag ska härmed sluta tjata på att du ska komma hit,
du får bestämma själv.
Bestäm allt!


Du gör mig fortfarande helt knäsvag.


Imorgon efter lunch är det lov! Alltså, hur skönt som helst!
Mina planer är väl ungefär att jag ska köra mycket bil,
försöka hälsa på Kristin i Kårböle,
och supa med hudikfölket (:
Lovely!

Jag går till Kristin och ser om hon är hemma nu. lalala

Vart fan är julgranen? mamma sa att den skulle vara inne till lucia, men icke.
Idag har jag haft matteprov, hualigen. Jag hoppas på ett g.
Ska börja skriva eng. recenssionen nu också, men sen är allt klart!

Ikväll ska jag till systeryster Carrobarro, mina kusiner kommer dit och vi ska käka gröt (:

Fatta att den snart är lov!
LOVELY!